Att bekanta sig med lysmassa

En kommentar
Under arbetet med mitt första restaureringsprojekt hamnade jag i en situation där jag av misstag behövde bekanta mig med lysmassa. Det var vid ihopmonteringen av urtavlan mot verkplattan som jag var lite vårdslös med dammpusten och pustade bort delar av den 50 år gamla lysmassan från minutvisaren. 
 
En del är motståndare till att byta lysmassan på gamla klockor. Jag anser att lysmassan är en funktion i klockan och bristfälliga funktioner på gamla klockor tycker jag att man kan återställa med gott samvete. 
 
Innan vi ger oss på själva hantverket så måste jag bara kommentera det här med lysmassa i sig. När har man egentligen användning av att visare och index kan ses i mörker någon minut efter att de lämnat ljuset? När man åker in i en tunnel men bilen kanske? Jag har hört att det finns bättre andra alternativ som är bra mycket effektivare men att de är dyra. Jag har inte heller missat att man på tidigare delen av 1900-talet använde sig av en blandning med radioaktivt material som var bra. Sen att urmakare fick sätta livet till för att hantera de klockorna är en annan historia .. Mer information finns att finna här: http://www.vintagewatchstraps.com/luminous.htm.
 
Back to work. Ett kit med lysmassa inhandlades hos en av de välsorterade urmarkaråterförsäljarna för lite under 500:-. Inte särskilt billigt kan jag väl tycka. 
 

 
Lådan innehåller självlysande pulver (grönt i mitt fall). En flaska med lim och en flaska med förtunning. En liten kopp att blanda i samt en oljegivare (av minsta storlek) för blandning av massan samt applicering. Lådan innehöll även knapphändiga instruktioner för hur man går till väga. På de 5 raderna text förklaras att den trögflytande vätskan (limmet) skall blandas i koppen med lagom mängd pulver till "rätt" konsistens. Rör om med oljegivaren. Om blandningen blir för tjock späd med förtunning. 
 
 
Att blanda rätt konsistens för att applicera på visare är en känsla och det är nog lätt att misslyckas första gångerna. Blandningen får inte vara för tunn för då lyser massan sämre (än vanligt). Massan får inte vara för tjock för då går den inte applicera på ett snyggt sätt. Det är även svårt att blanda (och applicera) i så små mängder som behövs för 2 visare. Ett tips är nog att försöka göra flera jobb av denna typ samtidigt. 

 
Innan man startar skall man givetvis har rengjort visare från gammal lysmassa. Enklaste sättet tycker jag var att använda en vässad tandpetare för detta. Därefter är det dags att ställa upp visarna för bestrykning. Jag hittade ett tips på nätet om att man skulle spetsa visarna på en tandpetare och föra ned tandpetaren i något material som höll den stilla. Jag använda mig av en bit frigolit. Notera! Visarna skall placeras upp och ner eftersom bestrykningen görs på visarens baksida. 
 
 
Tyvärr har jag inga bilder på själva bestrykningen men det gäller att få med en liten mängd blandning på givaren och sedan stryka på området med givarens kant. Med lite tålamod skall det gå att få en jämn yta. Bättre bilder för själva bestrykningen finns här: http://members.iinet.net.au/~gumby1/restoring_hands/hands.html
 
 
Låt därefter visarna torka innan de monteras tillbaka. I kommande experiment skall jag ge mig på att byta  lysmassa även på index.
 
1 eriksson850:

skriven

Ser bra ut det där, ett tips kan vara att lägga visarna mellan två små bitar av rodico istället. En risk som finns när du spettsar dem på tandpetare, är att du kan vidga hålet i visaren och på så sätt inte kunna fästa dem rätt på axeln igen.

Tack för en bra blogg, otroligt intressant
/
Anders