Urmakeri som hobby

För några månader sedan demonterade jag en sliten balansaxel med mitt stansverktyg (länk här). Nu var det dags att återuppta projektet och få ihop delarna igen. 

 

Ny axel och balanshjulet på operationsbordet

 

I de flesta instruktioner jag sett visar man att axeln skall sättas i stansens bottenplatta i det minsta hålet den passar i. K&D Inverto erbjuder möjligheten att vända på punsarna och för att “spara” på bottenplattan valde jag detta alternativ.

I med balansaxeln på rätt håll i punsen .. 

Axeln skall därefter “nitas" ihop med balanshjulet. Själva axeln har lite överskjutande metall som man helt enkelt skall “smeta ut” på hjulets översida för att fästa det. 

Det görs först med en puns som har rundad spets som sprider ut metallen. Därefter en puns med platt spets för att platta till och slutföra. 

 

Därefter skall delarna sitta ihop. 

Sedan dags att sätta tillbaka liverrullen. Efter att ha tittat på gamla bilder från demonteringen såg jag åt vilket håll liverstenen skulle sitta. Detta är viktigt för att balansen skall vara “i beat” när den svänger. 

Här är det viktigt med ett motstöd i botten eftersom det många gånger är luft mellan balanshjulet armar och dess kant. Utan t.ex. en ambos skulle armarna eventuell böjas när rullen pressas på. 

Punsen skall bara pressas med fingrarna, inte hamras. 

Äntligen dags för att testa lite nya verktyg! 

 

Först balanstången för att se att axeln är rak i förhållande till hjulet.

Den skarpögde ser att även detta verktyg är tillverkat av K&D. Ett sidointresse i intresset. Jag har börjat samla på verktyg av denna amerikanska tillverkare. Verktygen andas en otrolig kvalité!

 

En liten blåsningen med dammpusten och hjulet snurrade igång. Jag ställde “armen” mot hjulet och hjulet snurrade utan att avståndet till armen ändrades. Vad jag kan förstå så borde det innebära att allt är i sin ordning när det gäller det. 

 

Därefter dags för balansvågen som jag hittat på eBay för några hundringar (letade efter en från K&D men tror aldrig de tillverkat någon). Vågen används för att undersöka att man inte har någon avvikande tyngdpunkt på balansen. 

Ett lätt blås och hjulet snurrade igång. Det avstannade långsamt utan att ge tecken på någon avvikande tyngdpunkt (det vill säga att det snurrade lite fram och tillbaka innan det stannade helt). Bra det eftersom jag inte har tillgång till något instrument för att göra korrigeringar för den typen av problem. Det här balanshjulet hade inga små skruvar och brickor som vissa hjul har som man kan förflytta, lägga till eller ta bort för att ändra tyngdpunkten. Vad jag förstått skall de små tyngderna på hjulet “gröpas ur” vid behov?

Därefter på med spiralen på balansaxeln. Samma här som med liverrullen. Ingen hammare utan bara handkraft. 

Mark Lovick har gett instruktioner för hur man rätar ut dem och jag skall ge det ett försök. För den som själv försökt så vet ni att det är en otrolig utmaning som kräver full koncentration, en hel del kunskap och erfarenhet. Eftersom min mängder av föregående varierar hoppas jag även på en stor portion tur. Mitt försök med det i ett framtida inlägg. 

 

Jag kan erkänna att jag antagligen har fler verktyg än vad min kunskap och min kompetens egentligen inringar. Det är lite "learning by doing” och ibland finns det säkert brister i hur jag använder verktygen. För mig har det dock blivit en del av urmakeriets charm och eftersom jag är övertygad om att hobbyn är livslång tror jag att inte att det är dåliga investeringar. Andrahandsvärdet på verktyg är ju dessutom ganska högt så möjligheten att sälja vidare kommer alltid att finnas (särskilt då inte alla verktyg tillverkas fortfarande). 

 

Till nästa gång säger jag som Per Torphammar. "Be careful in there".