Urmakeri som hobby

För några månader sedan kom jag över en Tissot från femtiotalet. Klockan hade kvar orginalkronan och orginalspännet vilket kändes spännande. Glaset var nött och det fanns små skrapskador på urtavlan. Timvisaren verkade vara ganska deformerad efter att någon försökt ta bort den och jag misstänker att skadan på urtavlan uppkom samtidigt. Klockan var även "för hårt dragen" och gick bara några sekunder när man skakade den. Dags att sätta kofoten i ännu en klenod alltså.  

 

Bara att öppna klockan var en utmaning då det var en såkallad "monocoque". Alltså, en helgjuten boett som måste öppnas via glasvägen. Detta krävde att jag införskaffade en så kallad glastång (se mer här). När väl glaset kom av följde nästa utmaning. Hur får man verket ur boetten? Jag hittade en klämring som jag enkelt pillade bort. Därefter återstod hur man skulle komma åt att lossa kronan. För de tidigare verk jag jobbat med har det funnits en knapp eller skruv på verket baksida för att lossa kronan. I detta fall satt ju dock urtavlan i vägen. 

 

Lösningen hittade jag någonstans på internet. Kronan skulle helt enkelt forceras ut. En operation som tar emot. Jag har fått lära mig att den enda gång man får använda kraft inom urmakeri är för att lossa ett minutrör. Detta verkade dock vara ett undantag. Med lite våld kom kronan ut och därefter så kändes allt bekant. Det var enkelt att demontera verket. Detta var det första verk med centrum sekund som jag demonterat men det medförde inga egentliga nyheter

 

 

Tvätten och rengöringen följde standardformat med ultraljudstvätt i två omgångar med sköljning mellan och efter. Vid monteringen lyckades jag dock klanta till det två gånger: 

 

• När jag monterade spärrhjulet drog jag skruven lite fört hårt och den gick av. Här lockades jag av att ta fram superlimmet. Jag är glad att jag tänkte två gånger. Jag hittade en ersättningsskruv i ett av mina gamla skrotverk som passade perfekt.
  
  
• När jag skulle montera motstenen i övre stötskyddet så gick ena benet som håller fast motstenen av. Katastrof kändes det som när jag ändå var så nära. Jag petade ut stötsskyddsramen med en putspinne och beställde en ny fjäder.  Att få den nya fjädern på plats är nog det pilligaste jag gjort inom hobbyns ramar. Det krävdes pincett#5, en oljegivare och 30 minuters tålamod innan den var på plats. Jag pressade tillbaka ramen i verket och lyckan var total.