Ett av mina senare restaureringsprojekt har varit en Seiko Sportsmatic kaliber 7625A från 1965 i gott yttre skick med med ett något problematisk inre. Innan jag sate skruvmejslarna i den gick den stundvis bra men stannade i tid och otid.
Jag hade aldrig skruvat i en Japan tidigare men initialt bjöd det inte på några större överraskningar när boett-locket kom av.
Stötskyddet var inte ett "Incabloc" som jag var van vid utan ett "Diashock". Det verkar påminna mycket om "Trishock" jag läst om i Per Torphammars bok. Kanske är "Diashock" den japanska motsvarigheten? Till skillnad från Incabloc tar man bort hela fjädern i ett Diashock när man skall plocka ur motstenarna ur balansanordningen. Initialt tycker jag det var lite pilligare att hantera och det tog ett par minuter innan jag fick dem på plats igen. Att plocka bort dem var dock enkelt. En stor fördel är väl om "fjädern" skulle gå sönder. Jag har bytt "fjädern" i ett Incabloc - system en gång och det var otroligt pilligt.
Alltid intressant att se hur tillverkaren löst "automat"- funktionen. Det verkar som om lösningen kan skilja sig ganska mycket åt mellan tillverkare (till skillnad från t.ex. "keyless works" som i stort sett alltid verkar fungerar på samma sätt).
Under demonteringen upptäcktes en hel del smuts/vatten runt "keyless works". Jag antar att de packningar som suttit på kronan tidigare inte hållit helt tätt. Antagligen en anledning till att verket inte mått så bra på sistone.
Efter demonteringen testade jag min nya ultraljudstvätt från Kjell&CO men inbyggda värmeelement. Spontana känslan efter tvätten var att det känndes lite renare när man använde varm rengöringsvätska. Passade även på att ändra lite i tvättcykeln. Mellan tvättarna (jag körde två) sköljde jag med destillerat vatten istället och sista sköljningen gjordes i IPA. Tidigare har jag alltid sköljt i kemiskt ren bensin men i teorin borde det vara mer rätt att skölja i IPA (inte "Inidian Pale Ale" för den som undrar). Jag kunde dock inte låta bli bensinen helt. Innan jag började tvätta så lät jag delarna ligga och dra lite i bensinen för att lösa gammal smuts.
Resultatet av tvätten blev ok men jag fick lite fällningar på en del bryggor och jag förstår inte riktigt varför. Kanske behöver jag en maskin för sköljningen som vispar runt vätskan? Denna gång testade jag att simulera detta med en batteridriven mjölkvisp. Jag fick upp en ganska bra virvel som snurrade vätskan men kanske var det inte tillräckligt? En liten nackdel upptäckte jag med den större maskinen. Det krävdes ganska mycket mer vätska för att komma upp i maskinens mininivå än den förra.
När jag skulle montera datumanordningen lyckades jag bryta av fjädern på "date finger"- anordningen som ser till att mata fram datumringen. Jag tror fjädern var sliten för det krävdes inte mycket för att den skulle lossna. Jag kollade efter en ny hos Ånge Urdelar och CousinsUK men ingen av dem hade delen på lager. Min första tanke var då att försöka laga den. Testade till och med superlimmet med fick den inte att fästa. Som tur fick jag hjälp av hobbyurmakarkollega som hade delen i sin ägo.
Den hela delen monterad igen
Jag börjar få bättre kläm på oljningen men tycker fortfarande det är lite svårt att få på rätt mängd olja. Framöver kommer jag även ändra hur jag oljar hakstenarna på gånghaken (det skall placeras lite olja där hakstenen möter gånghjulet). Det finns ett litet hål i verkplattan som tillåter oljning av dem efter att verket är monterat men hur en dödlig människa kan få ner en oljegivare i hålet och placera rätt mängd på ett kontrollerat sätt är för mig en gåta. Framöver kommer jag olja de här delarna innan jag monterar ihop resten av verket.
Dags att olja kronan efter instruktionerna i boken från Torphammar. Det nya oljestället från Cousins har varit ett lyft. De röda kopparna gör att det är enklare att se hur mycket man får på oljegivaren när man doppar den.
Dags att olja kronan efter instruktionerna i boken från Torphammar. Det nya oljestället från Cousins har varit ett lyft. De röda kopparna gör att det är enklare att se hur mycket man får på oljegivaren när man doppar den.
Boetten i delar vilar på en liten bit Dupont Sontara Aerospace grade wipe. Fick tips om denna engångsservett på Watchuseek.com. Väldigt bra uppsugningsförmåga och inget fibersläpp. Samma servetter som används av Nasa tydligen. Inte helt enkla att komma över tyvärr. Hittade dem i Englands för ca 2,50:- per servett inklusive allt. Hittills har jag inte hittat några andra som kan mäta sig med dess egenskaper ..
Det satt ingen packningen på för boett locket när jag öppnade klockan så jag försökte kränga över den minsta o-ringen jag hade hemma men den vägrade stanna på plats. Det var betydligt enklare att placera packningen i boettlocket. Då stannade den på plats. På med lite fett. Det fanns två ringar på kronans bom när jag öppnade den. De satt lite snett så jag fixade till dem. Med lite fett gled de ok i boetthalsen.
Så; Blev det en framgångssaga? Nja. Vid första anblick tickade verket riktigt bra. Har till och med burit klockan under dag med bra tidshållning. Dock hade verket en tendens att helt plötsligt rusa. Som jag förstått det brukar det bero på att a.) Spiralen i balansen är magnitiserad b.) spiralen klibbar ihop av smuts eller olja. Jag testade att avmagnisitisera verket och att tvätta balansen en gång till utan framgång.
Enligt Timegraphern var dessutom "beat error"-värdet oroväckande hög och eftersom balansen inte hade en "movable stud" har jag läst att spiralen behövde vridas på balansaxeln för att korrigeras. Der kändes som en lång resa som mycket väl kunde sluta i andra problem. Den som någonsin har försökt hantera en spiral vet vad jag menar. Mitt track record "so far" är jag tagit sönder ca 50% av de jag hanterat (det är därför jag sällan tar bort spiralen från balansen när jag servar).
Enligt Timegraphern var dessutom "beat error"-värdet oroväckande hög och eftersom balansen inte hade en "movable stud" har jag läst att spiralen behövde vridas på balansaxeln för att korrigeras. Der kändes som en lång resa som mycket väl kunde sluta i andra problem. Den som någonsin har försökt hantera en spiral vet vad jag menar. Mitt track record "so far" är jag tagit sönder ca 50% av de jag hanterat (det är därför jag sällan tar bort spiralen från balansen när jag servar).
Här har vi nedsidan med hobbyn och antagligen det som skiljer agnarna från vetet. Frustrationen är ganska stor när man efter 10-tal timmar sitter med något som fungerar "så där" trots att man tycker man varit metodisk och noggrann. Slänga åt sidan och påbörja nästa projekt eller dyka ned under huven igen för att förstå vad som felar? Det sistnämnda är antagligen det som är mest utvecklande och det är den vägen jag tänker gå .. För mig är det ändå resan och inte målet som är det roliga. To be continued ..